Terrordåd - med ett stort antal människor dödade. Vi har upplevt det bland annat i London, Mumbai, Utöya, Madrid, Beirut, Mandera i Kenya och nu senast i Paris. Hänsynslöst, organiserat, koordinerat, obarmhärtigt, beräknat. Det blir personligt. Nära. Öga mot öga.
Inför detta är vi sårbara och utelämnade. Chanslösa. Däremot får vi aldrig låta vår rädsla lämna plats för terrorister. Vi får aldrig låta dem sätta dagordningen och styra våra beteenden. De flesta av våra samhällen och stater är öppna demokratiska samhällen där vi förväntar oss att kunna leva i lugn och ro, där vi förväntar oss att kunna resa kollektivt, gå på café eller konsert, vistats på öppna platser och i köpcentrum. Våra samhällen är sköra men vi får aldrig låta det onda ta makten, låta det onda segra. Vi får inte låta fega, usla terrorister bestämma hur vi ska leva våra liv.
Jag var och lyssnade på Mona Sahlin, numera nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, tidigare i veckan. Hon påpekade flera gånger att vi måste skydda demokratin och att våldsbejakande extremister kommer från både höger och vänster, samt att vi måste kalla terrordåd för vad de är och kalla terrorister för vad de är, det vill säga terrorister och mördare. Oberoende av om de avlossar skott i Trollhättan eller i Beirut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar