#64 Det känns inte helt rättvist

Hade velat skriva något roligt idag. Jag är på retreat och mår bra. Började dagen med löprunda, dusch och gröt. Sitter nu i solen o dricker kaffe och läser nyheter via twitter. Det roliga kommer av sig. Läser att ännu fler skjutits till döds i Gaza under natten. USA är berett att medla i konflikten, har president Barack Obama sagt. Många ledare världen över är oroade för den konflikt, det krig,  som blir värre och värre. Netanyahu har sagt att insatsen i Gaza ska fortsätta tills "lugnet har återställts". Han tänker inte låta sig påverkas av omvärlden. Hur tror han att mer våld, mer mördande, ska kunna leda till ett lugn? Jag känner mig uppgiven, rädd och ledsen. Tar det aldrig slut?

I de svenska nyheterna läser jag om sjuka som inte får sjukpenning. Du måste i princip vara frisk för att kunna och orka söka sjukpenning på det sätt som Färsäkringskassans regler säger. Förtroendet för Försäkringskassan sjunker. Kan hända det arbetar en och annan "not so flexibel" person där, men först och främst är det reglerna det är fel på. Inte Försäkringskassan eller dess personal. Vi måste förändra reglerna. Därför behöver vi en ny majoritet i Sveriges riksdag. "Det ska löna sig att arbeta" sade regeringen tidigt! Därför får jag, som har ett jobb och som är frisk, mer pengar i plånboken. Men livet hänger på en skör tråd och vem som helst kan bli arbetslös eller sjuk, närsomhelst. Att vara arbetslös eller sjuk är inte att vara lat. Det är just att vara utan arbete och vara sjuk. De flesta vill varken vara sjuka eller arbetslösa. Den politik som drivs idag är till för oss som är friska, välmående och produktiva. Jag tycker vi ska ha en politik för alla. Detta kan vi ändra på den 14 september. 

Nu har jag hela dagen framför mig. Ikväll lägger jag mig lugnt och stilla. Jag är varken rädd för att bomberna ska falla under natten eller att jag ska få indragen sjukpenning. Jag tillhör gruppen förfördelade. Det känns inte helt rättvist.