#50 Dags att lämna hängmattan

- Har du tid att ligga i hängmattan? Det är ju valår och allt. 

Jag vet inte riktigt om frågan ska få mig att känna någon form av skuld eller om den är ställd med ömhet. Jag känner mig dock genast som en skurk. Jo, för jag ligger faktiskt i hängmattan, lapar sol och läser en bok. Trots att det är valår och allt. Jag borde kanske dela ut flygblad, knacka dörr, delta i en debatt eller åtminstone skriva en insändare eller något smart på sociala medier. Ärligt talat, jag har inte tänkt en enda politisk tanke under hela dagen. Tänk om vi förlorar valet nu? För att jag ligger i hängmattan en solig, varm dag i juli. 

Givetvis är det inte så och givetvis måste vi alla ha lediga och lata dagar, för hur ska vi annars orka? Jag har inte bara tagit en ledig dag, utan faktiskt flera stycken. Umgåtts med nära och kära, varit ute i naturen -upptäckt nya platser och återsett gamla. Jag har badat också, mer än någonsin och druckit kaffe vid bryggan i solnedgången efteråt. 

Att ta sig tid för återhämtning är en av de viktigaste investeringarna i sig själv för framtiden. Återhämtning, att hämta åter, att åter få kraft, styrka, lust och glädje. För allt det där kräver vår vardag och framför allt kräver politiken det. Utan lust och glädje är det svårt, kanske omöjligt att jobba politiskt. Tempot är högt och stundtals är klimatet brutalt, men vi är många som drivs av viljan att göra samhället starkare och förändra människors vardag, till det bättre då förhoppningsvis. Politiker får då och då hat och hot riktat mot sig. Det kan vara för ett beslut vi fattat eller för att vi bara är allmänt dumma och inte öppnar ögonen. Eller för att vi är fula eller är folk bara förbannade. De flesta människor är dock vänliga. Och vet du, de allra flesta politiker blir faktiskt inte politiker för att de vill jävlas med folk eller inkassera höga arvoden. De allra flesta blir politiker för att vi tror på demokratin och viljan att skapa ett bättre samhälle.

Tillbaka till hängmattan, en sista tupplur eller ett kapitel till i boken. Gungar lite och lyssnar på tystnaden. 

Men nu, upp o hoppa, på med kampanjkläderna och ut och prata med folk. Det är dags att lägga i högsta växeln och arbeta för ett maktskifte i Växjö. Här ska knackas dörrar, här ska vässas argument och åsikter tas in. Full fart fram till valdagen den 11 september och efter det fortsätter vi. 50 dagar kvar!

Vårt Växjö kan bättre. 

 

8 mars i solidaritet med kvinnorna i Ukraina

 

Just nu packar hon. Vad ska man ta med sig, när man inte vet vart man ska eller hur länge man ska vara borta? 

Det kunde ha varit jag. I en annan stad i ett annat land.  Mormödrar, mammor, äldre och yngre kvinnor. Någon med ett barn i sin hand, en annan med ett litet barn vid sin barm.

Det kunde ha varit jag. 

 

Idag går såklart mina tankar till mina medsystrar i Ukraina. Till alla som sitter i skyddsrum, är på flykt, förbereder en flykt eller har bestämt sig för att stanna.

 

I alla krig är det kvinnor och barn som drabbas värst. I samband med krig, då våld och kaos ökar i samhället, ökar också risken för kvinnor att utsättas för mäns våld. Kvinnors ekonomiska förutsättningar minskar liksom deras självbestämmande rätt. Samtidigt bär också kvinnor ofta största ansvaret för familjen 

 

Allt detta beror såklart på samhällsstruktur som finns redan innan konflikten. Därför måste arbetet för ett jämställt samhälle ständigt pågå, både för kvinnor som lever här och nu och för framtida generationer.

 

Det pågår ett krig i Europa. 2 miljoner människor är på flykt och fler väntas. Många flyr men ännu fler  stannar kvar. För att de inte kan ta sig ut eller för att de inte vill lämna, de måste skyddas. Inte bara i Ukraina pågår krig. Inte bara där flyr människor. Runt om i världen finns det kvinnor och barn på flykt. Deras utsatthet och trygghet raseras – vi måste ta kampen för deras liv och trygghet.

 

Kvinnor har mindre makt, mindre frihet och äger betydligt mindre av jordens resurser. Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem över hela världen. Inte minst i krig men även under fredstid. 

 

Både idag och alla andra dagar kämpar vi för ett jämställt samhälle och står upp för de mänskliga rättigheterna. 

 

Ett jämställt samhälle ger ett tryggare Sverige och en tryggare värld. 

 

Vi måste försvara demokratin

 Vi måste försvara demokratin

 

Det är lätt att känna sig otillräcklig. Känna oro och förtvivlan. Känna hopplöshet och vanmakt men vi måste också hitta känslan av tacksamhet. Någonstans föds ett barn, en mamma får känna sitt barn på bröstet för första gången. En liten hand sluter sig kring ett lillfinger. Livet pågår. Ett annat barn har tappat sin första tand och en ung människa får sin första kyss. 

 

Jag gör enkla saker. Promenerar, åker tåg, handlar mat, dricker kaffe, jobbar, träffar människor, kisar mot solen. Jag pratar med mina barn, vattnar blommorna och öppnar posten.

 

Samtidigt i en annan stad, i ett annat land, inte så långt bort, flyr människor för sina liv. De lämnar sina hem, kanske tillfälligt. Kanske för alltid. Samtidigt föds där också barn. Samtidigt pågår livet även där. I flykten, en barnhand i en vuxen hand. En glömd nalle, ett förlorat hopp, en klen tröst. Det är svårt att föreställa sig hur det känns om man inte upplevt det. 

 

Liksom statsminister Magdalena Andersson är jag full av beundran för de ukrainare som sluter upp till stolt försvar för sin demokrati och sin frihet. Precis som hon säger är Rysslands angrepp oprovocerat, olagligt och oförsvarbart. Det är en attack inte bara mot Ukraina utan mot varje lands rätt att själv bestämma över sin framtid och ett hot mot freden i världen. 

 

Som i alla konflikter drabbas barnen värst. Först och främst barnen i Ukraina som berövas en bit av sin barndom men även barn och unga i Sverige påverkas. Vi som växte upp under kalla kriget hörde att ryssen kunde komma när som helst men vi trodde nog inte riktigt på det. För vi såg det inte. Vi översköljdes inte av det på TV, sociala medier och såg inte Tik-tok videor på våra telefoner innan föräldrarna vaknade på morgonen. Barn och unga måste få känna framtidstro och hopp. Vi måste ge dem det, genom att fortsätta leva. Fira födelsedagar, gå på bio, gå till simskolan och plocka snödroppar i trädgården. 

 

Vi behöver stötta varandra men också Ukrainas folk. Skänka pengar om vi kan. Delta i manifestationer. Ingen kan göra allt men varje insats räknas. Statsminister Magdalena Andersson säger att vi svenskar måste samlas i solidaritet med Ukrainas folk till försvar av demokrati och frihet för hela Europas säkerhet. Jag håller med henne om att svenska folket kommer klara den uppgiften. 

 

Under pandemin blev det tydligt att samarbete och solidaritet var den bästa vägen. Därför är det nu inte läge för partipolitiskt käbbel eller att plocka politiska poäng. Jag är stolt över att Magdalena Andersson är stark, trygg och tydlig. Precis en sådan ledare vi behöver nu. 

 

Jag är priviligierad och tacksam. Lägger mig ikväll i en varm säng i min egen bostad, mätt i magen. Känner ingen oro över att en missil ska träffa mitt hus eller att någon okänd ska storma in i rummet medan jag sover. Mina barn är trygga och natten kommer med största sannolikhet att vara lugn. I morgon vaknar jag till en ny dag. Kanske är det sol. Kanske regnar det.

 

När vi ser sönderbombade hus och bilder från skyddsrum är det lätt att bli nedslagen men vi måste fortsätta hoppas och tro. Tro på freden. Tro på friheten. Tro på demokratin. Och alltid försvara den.

 

Malin Lauber (S)

Kommunalråd i opposition, Växjö

 

 

 

 

 

Vilket Växjö vill du ha?

 Vilket Växjö vill du ha? 

Politiker använder sig ibland av uttryck som ”Barnen är vår framtid”, ”Skola, vård och omsorg ska prioriteras” och så vidare. Det kan tyckas vara klyschor, men bakom varje fras finns en sanning och ett budskap. Socialdemokraterna vill göra vårt samhälle bättre. Vi vill att alla ska kunna färdas väl genom livet och vi vill att Växjö ska bli en ännu bättre plats att leva på 

Växjös skolor måste få bättre förutsättningar. Det är socialdemokraterna beredda att arbeta hårt för och det är också skolan som får mest resurser i vår budget. Alla barn ska kunna, läsa, skriva och räkna när de lämnar årskurs tre. Alla ungdomar ska ha så bra betyg när de slutar nian att de kan läsa vidare på gymnasiet och sen få ett jobb. Alla barn och unga, oavsett vilken stadsdel eller tätort de bor i, ska kunna  förverkliga sina drömmar. Vilken skola man går på ska inte vara avgörande för hur ens framtid blir. 

Du ska kunna växa upp i Växjö kommun, studera, träffa kärleken, bilda familj, arbeta och bli gammal utan att behöva oroa dig för din trygghet. Du som kvinna ska kunna gå hem från nattklubben utan behöva titta dig över axeln och hemmet ska vara en trygg plats. Du som ung man ska inte behöva oroa dig för att bli misshandlad på stan och du som äldre ska känna dig trygg med att du får den hjälp och omsorg du behöver. 

Om du behöver hjälp eller inte kan ta hand om dig själv eller dina barn måste samhället finnas på plats. När du är svag ska samhället vara starkt. Du ska inte behöva kriga för dina rättigheter. Oavsett om du är kvinna eller man, oavsett varifrån du kommer eller om du har ett fysiskt eller psykiskt funktionshinder så ska dina möjligheter inte begränsas.

Varje dag arbetar tusentals personer i kommunen med att ta hand om våra barn i skolan, assistera våra anhöriga på olika boenden och vårda våra gamla. Dessutom arbetar otaliga människor med att ge dig och mig vår vardagliga service. De ser till att vi har rent vatten i kranen, tar hand om våra sopor, lagar mat, håller våra lokaler rena och håller efter alla våra fina grönområden. Varje dag görs allt detta, varje dag. Under det senaste året har många av oss kunnat jobba hemifrån men långt ifrån alla. Välfärdens hjältar har gått, cyklat eller åkt buss till jobbet varje dag. Utan dem hade inget fungerat. Kommunens medarbetare  är vår viktigaste resurs.

Socialdemokraternas vision om Växjö kommun vilar på jämlikhet och alla människors lika värde. I Socialdemokraterna Växjö får lärarna de verktyg de behöver för att undervisa våra barn. Rektorerna får de ekonomiska resurser som krävs  för att se till att alla barn kan få det stöd och hjälp de behöver. De som arbetar inom omsorgen ska inte behöva jagas med minutscheman och ingen ska tvingas jobba delade turer, det är inte värdigt en modern kommun som Växjö. I vårt Växjö privatiserar vi inte välfärden och säljer inte ut våra gemensamma tillgångar. 

Rom byggdes inte på en dag men vi måste börja någonstans och detta är vår vision. Vi vet att förändring kostar pengar, men vår gemensamma välfärd är inte gratis. På längre sikt är det dyrare att inte ge rätt hjälp och stöd från början än att försöka senare. 

Under snart 16 år har Moderaterna lett styret i Växjö kommun. I stället för att använda pengar -  skatteintäkter och statsbidrag  som vi fått  från den socialdemokratiskt ledda regeringen, läggs pengarna på hög. Vi tycker de ska komma kommunens invånare till del genom bättre skola, omsorg och service. 

Socialdemokraterna tycker att Växjö kommuns invånare förtjänar bättre. Vad tycker du? Vilket Växjö vill du ha? 

I Sveriges riksdag är immuniteten riksdagsspärren på 4%

Jag brukar kolla på ”Bonde söker fru”. Utan att skämmas. Jag tittar även på ”Farmen” och ”Gift vid första ögonkastet”. Det är något med relationer mellan människor. Något kittlande i hur de i offentligheten visar sina styrkor men därmed även sina svagheter. Helt ogenerat. Lite som Liberalerna gör just nu. Serierna är dock inspelade under sommaren, när solen sken och Sverige visade sig från sin bästa sida. Liberalerna visar upp sina tillkortakommande under en gråblöt tid, när våren inte riktigt vill få fart. Det blåser kalla vindar och solen lyser med sin frånvaro allt för ofta. Det känns på något sätt passande.

Jag tittar självklart även på Robinson, som i år på grund av pandemin spelades in i Sverige. Närmare bestämt i Haparanda och Kalix skärgårdar. Långt ifrån lockande, soliga stränder med varmt hav och röd solnedgång som en fond när man lägger sig för att sova. Deltagarna fryser nästan hela tiden. Det är kallt och blött. Det regnar på dem när de sover. Stämningen är inte på topp, varken i lag Nord eller i lag Syd. Lite som hos Liberalerna. Som en ödets ironi är det lag Syd som vinner tändstålet och kan göra upp eld men det är lag Nord som vinner kokkärlen och verktygen. Det blir alltså inget lag som är riktigt nöjt. Ungefär som hos Liberalerna just nu.

Det finns också en mullvad i varje lag. När mullvaden som infiltrerat lag Syd ska gå till sitt ”riktiga lag” snor han givetvis med sig tändstålet. Därmed har lag Nord både eld och kokkärl och lyckan är total. Ändå är det något som skaver. Mullvadarna måste anpassa sig i sina nya roller och var finns egentligen lojaliteterna? Vänskapsband har redan knutits och hur mycket de tidigare mullvadarna än försöker komma in i sina nya, riktiga lag betraktas de som utbölingar.

Som det sig bör, finns det även pakter. Vi som brukar titta på de här serierna vet att pakterna inte så sällan splittras och förändras. Plötsligt byter någon sida. Människor blir arga på varandra, svek och besvikelse skapar otrevlig stämning. Till slut ska någon röstas ut. Det enda som säkert kan rädda en från utröstning är en vunnen immunitet.

Det är inte svårt att dra paralleller till det i politiken. Den som byter sida eller bryter en pakt blir sällan populär. Inte hos någon. Liberalerna riskerar faktiskt att röstas ut, ut ur Sveriges riksdag. Ett litet parti, som i stället för att fundera på hur de ska kunna hålla sig kvar där, grälar om hur de ska pakta bäst.

Varför bryr jag mig som socialdemokrat om Liberalernas interna problem? Jo, för det är inte bara ett internt problem. Att ett liberalt parti kan tänka sig att ingå i en gruppering där högerextrema krafter kan få inflytande påverkar inte bara Liberalerna. Det är mycket mer som står på spel. Att ett parti som säger sig ha liberala värderingar kan tänka sig att medverka till att ett annat parti, vars företrädare öppet kallar fria val för ”liberalmarxism”, säger att svensk media måste ”bytas ut” samt uttrycker att de vill ”få bort de andra partierna” kan få stort inflytande över svensk politik skrämmer mig. Det hotar faktiskt demokratin.

Socialdemokraterna kommer aldrig samarbeta, förhandla eller göra sig beroende av ett sådant parti eftersom grundbulten i vårt parti är våra värderingar om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde och frihet. Om det kompromissar vi aldrig.

I Sveriges riksdag är immuniteten riksdagsspärren på 4%. Når du inte den röstas du ut.

Oavsett vem du ingått en pakt med. 

 

KRAFTSAMLING KRING KLIMATET

  

EU-parlamentet, Budapest, Auckland, New York, Lund, Storbritannien, Irland, Kanada.
Alla har de utlyst klimatnödläge. De flesta av oss är överens om att vi står för stora och avgörande utmaningar när det gäller klimatet. Det finns förstås människor, företrädesvis män i övre medelålderna som gått i "Livets hårda skola", som förnekar klimatkrisen och anser att det är något som etablisemanget har hittat på. Vi bortser dock från dem nu.

Något som vi däremot inte är överens om är att det råder ett klimatnödläge. Eller är vi det? 

I många kommuner diskuteras just nu om man ska utlysa Klimatnödläge eller inte. Frågan aktualiseras både genom motioner och medborgarförslag och väcker känslor. Kritiker menar att det inte är meningsfullt - "Mycket snack och lite verkstad". Förespråkarna menar att kommuner måste gå före, att det ger en tydlig signal om det allvarliga läget och att politiker måste ta ansvar. Jag tillhör de sistnämnda. Vi befinner oss i ett nödläge. Klimatet kan inte vänta. 

Sedan i mars har Sverige kraftsamlat kring pandemin. Olika kommuner, region, länsstyrelse och andra myndigheter har kraftsamlat mot smittspridningen på ett sätt som inte bara har varit framgångsrikt, utan också gett kunskap om hur samhället kan mobilisera och att fokus på en fråga gör oss starkare och bättre. Jag menar att vi borde kraftsamla även kring klimatet för att komma till rätta med klimatkrisen. Pandemin har visat oss att om vi verkligen sätter fokus på något, så lyckas vi bättre. Vad kan vara viktigare att kraftsamlas kring än vårt klimat och vår miljö, vår och våra barns framtid? Givetvis måste ett utlysande av klimatnödläge följas upp med en klimatnödlägesplan och prioritera den planen i kommunens strategiska arbete. Jag tror nämligen att vi kan kombinera tydliga politiska signaler med bra verkstadsarbete. 

Växjös blågröna majoritet, med Moderaterna i spetsen följt av Kristdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet har redan tidigare röstat ner ett medborgarförslag om klimatnödläge. Nu är det dags igen, ett medborgarförslag och en motion från oss socialdemokrater om att utlysa klimatnödläge. Troligtvis för att slippa bifalla medborgarförslag och motion, men inte göra sig omöjliga bland klimatkämpar, har de blågröna i all hast lämnat in en skrivelse. De vill inte utlysa klimatnödläge, det vore ju för långt att gå. Istället säger man i skrivelsen att man "Konstaterar att klimatet befinner sig i ett nödläge och att många insatser behövs för att klara målsättningen i Parisavtalet". 

Jag tar mig för pannan och funderar över varför detta politiska spel ska ta kraft från det arbetet som verkligen måste göras? Men i det blågröna Växjö är allt bra och inget kan bli bättre. Framförallt inte om förslagen kommer från oppositionen. Allt görs redan eller hade man precis tänkt börja. 

Pandemin är långt ifrån över, klimatkrisen är verkligen inte över. Medan isarna smälter kan vi fundera på om vi ska utlysa klimatnödläge eller hellre ska konstatera att klimatet befinner sig i ett nödläge.

Sådan kan politiken vara. Patetiskt

Semestra hemma blir inte mer exotiskt med en hashtagg

Vad gör du i sommar? Denna väldigt speciella sommar, som nog kommer gå till historien som sommaren vi stannade i våra hem och lyssnade på Sommar i P1, eller? Har du trotsat rekommendationerna och i alla fall tagit flyget till södra Europa eller är du hemma? Är du hemma  på riktigt eller ser du dig om i vårt vackra land? Många njuter av och upptäcker den svenska naturen. Jag tror det är bra både för själen och klimatet. 

Hemester eller staycation - två ord som är populära just nu i spåren av Corona och Covid-19. Vi hemestrar och är på staycation. För många barn och familjer är dock semestra hemma ingen nyhet. För dem blir det inte mer exotiskt för att det de gjort varje sommar plötsligt fått en hashtagg. Deras lägenhet är fortfarande lika liten och det finns inget utrymme för en vrå till avskildhet. Det finns inget sommarhus att åka till, en studsmatta eller pool i trädgården. Det finns  inte ens en trädgård. Inte heller finns det pengar till glass eller spontana utflykter. Dessutom har många av de kostnadsfria aktiviteter barnen andra sommar kunnat ta del av ställts in 2020, av rädsla för smittspridning eller på grund av dåligt konjunkturläget. Var fjärde vuxen i Sverige har under sin sommarsemester varken möjlighet till att göra en resa eller tillgång till sommarhus eller husvagn. De vuxna har barn.

Var tionde barn i Sverige lever i familjer som inte har råd med det mest nödvändiga. Deras situation kommer inte att förbättras av allt som Corona medför. Tvärtom. Föräldrar kanske är permitterade eller har blivit arbetslösa. Bortsett från den ekonomiska situationen blir även den sociala oron större med trångboddhet och rädsla för smitta.

Sommaren 2020 kommer vi alla att minnas. Några av oss åker landet runt och fotograferar immiga vitvinsglas och solnedgångar. Vi kanske besöker fjällen för första gången och känner oss lite coola som tältar och lägger ut bilder på sociala medier och märker dem med #hemester eller #staycation. Vi unnar oss extra fika och en extra hotellnatt - det är ju Coronapriser nu. Medan vi hemestrar finns det barn som ännu en sommar trängs i en varm lägenhet och längtar efter att skolan ska börja så det åtminstone finns något att göra. För de familjerna är sommarlovet alldeles för långt. Det är många veckor utan sysselsättning. 

När hösten kommer tillbaka hoppas jag att den förut obligatoriska uppgiften ”rita vad du gjorde i sommar” inte längre ryms i våra klassrum. När vi kompenserar de ofrivilliga resorna till  fjällen och Gotland med att åka på Safari under 2021, eftersom vi ju ”stannade hemma” hela 2020, så finns det barn som lever i efterdyningar av Corona. Barn som ännu ett sportlov, påsklov och sommarlov kommer stanna hemma. På riktigt. Då är det viktigt att samhället är starkt och tillsammans med frivillig organisationer kan förverkliga några av barnens drömmar så de känner att de är en del av gemenskapen. Det är också viktigt att vi fortsatt tänker på en avgiftsfri skola och möjlighet till fria fritidsaktiviteter. Kostnadsfria mötesplatser som till exempel fritidsgårdar och bibliotek är betydelsefulla. Hela samhället behöver göra investeringar som gynnar just de här barnen. 

Nästa gång du vickar på dina  rödmålade tånaglar, tar den perfekt bilden med en solnedgång i bakgrunden och skriver ”Livet! Pengar är inte allt. #staycation”, så tänk på att för den som inga pengar har, är pengar allt. För den som inte har pengar till det nödvändigaste kretsar precis allt kring pengar. 

Missförstå mig inte. Det är bra vi håller avstånd och stannar hemma. Det händer att jag också tar de där bilderna och postar på sociala medier, men jag vill att vi alla försöker se bortom vår egen horisont. Din stylade hemester är någon annans ofrivilliga semester hemma  hemma. Ännu en sommar

.