söndag 14 december 2014

Min själs boning

Min kropp är mitt tempel. Om jag inte är rädd om min kropp, var ska då min själ bo? Jag försöker sköta om den på bästa sätt så att den ska må så bra som möjligt. Bra mat och träning som gör mig stark och hjälper mig att orka. 
Konstaterar att jag inte är 25 längre. Ögonen bråkar lite, eller har den lilla texten på förpackningar förändrats och blivit suddigare? Lederna är också lite kinkigare, är inte smidig som en panter precis och efter att ha suttit på golvet krävs det lite extra för att räta ut kroppen och komma igång.  I mitt ansikte ser jag spår av tiden, känner knappt igen kvinnan jag möter i spegeln på morgonen, men det brukar rätta till sig efter en timme eller så. Runt munnen och ögonen finns linjer som vittnar om ett ansikte som har skrattat och gråtit. Kisat mot solen och grimaserat. Mina armar börjar bli lite slappa, mina händer har åldrats och huden börjar få bruna fläckar. De bara fanns där, helt plötsligt. Mina bröst pekar inte framåt, mer lätt neråt, utåt. De är inte heller så fasta, snarare behagligt mjuka. Faktiskt. Min mage har fått en liten bulle mitt på, men den är mjuk för någon att vila sitt huvud mot. Huden på min rumpa har fått några gropar, liksom mina lår och huden har på något sätt blivit "för stor". Mina knän har fått en konstig brun färg och på mina vader börjar det komma små, små utbuktningar som inte fanns där förut. Mina hälar har obehagliga torrsprickor på vintern och mina tår kröker sig mer för varje år. 
Min kropp är mitt tempel. Därför försöker jag älska den och känna vördnad inför det som händer. Acceptera förändringar. Det är inte alltid så lätt, men det går. Ett tempel som åldras får också mer charm, en patina som är svår att efterlikna och får en egen karaktär. Min kropp är min och jag har ett ansvar att sköta om den så bra jag bara kan, men också att följa med förändringarna. 
Ser på TV idag om utseendefixering. Hos flickor börjar den redan i femårsåldern enligt forskarna. Hör hemskheter som att flickor i England, som är femton år, blir gravida gång på gång och gör aborter, bara för att få större bröst. Ser en 27 åring som redan gjort ett antal botoxbehandlingar. Mot vilka rynkor då, frågar jag mig. Unga kvinnor gör ingrepp mot sin kropp, mot sitt tempel. Bröstförstoringar, läppförstoring (som för övrigt aldrig blir bra), lägger till och drar ifrån. Det är sorgligt. Ungdomar, framförallt flickor, känner idag större o större press på att se ut på ett speciellt sett. Media, internet och reklam hjälper till att driva på. Genom sociala medier och bloggar delas och kommenteras bilder gällande utseende, vilket leder till att trigga igång fixeringen ännu mer. Du gillas eller ogillas, dissas eller hissas. Ungdomar mår allt mer dåligt, de ska prestera så mycket inom alla områden, vara på topp och dessutom dela med sig av sina lyckade liv på sociala medier och bli bedömda där. Att vara tonåring och ung vuxen är jobbigt nog som det är. 
Jag skulle aldrig orka vara 20 år igen. Det verkar vara väldigt jobbigt.
Jag ser på min kropp. Känner med mina händer över min hud, mina mjuka bröst och min mjuka mage. Tänker att detta är min själs boning. Här ska jag leva många år till. Jag ska vara rädd om den och inte förvanska den. Vara stolt över att den bär mig, att den orkar inhysa mig. Älska den för att den tar mig framåt i livet, för att den påminner mig om vad jag varit med om. 
Min kropp är mitt tempel. Om jag inte är rädd om min kropp, var ska då min själ bo?

onsdag 3 december 2014

Bråk om budgeten förödande för den svenska skolan

OECD är nu klar med sin granskning av svenska skolan. De påvisar fler brister och pekar ut framförallt tre områden.
Den svenska skolan måste bli ner jämlik. 
Högre förväntningar på elevernas prestationer
Bättre lärarutbildningar och rekrytering av lärarstudenter

Den socialdemokratiska samarbetsregeringen är beredda att satsa på skolan och vill fokusera på tre områden: tidiga insatser för barn med större behov, bättre lärarrekrytering med höjda lärarlöner som kopplas till pedagogisk utveckling och högre jämlikhet i utbildningssystemet, med extra resurser till mer behövande skolor. Idag förväntas Sverigedemokraterna och alliansen fälla en budget med satsningar på skolan. Det är beklagligt. Den svenska skolan, elever och lärare, behöver en rödgrön regering med en budget där man satsar på välfärden. 

I Växjö styr ju som bekant alliansen och miljöpartiet i den sk femklövern. Socialdemokraterna och vänsterpartiet valde att satsa mycket pengar på skolan. Alliansen valde skattesänkningar. Demografipengarna  blir mindre än vad man först räknat med och därmed blir det ännu mindre pengar till Växjös skolor. 

Jag är orolig för den svenska skolan. Alla partier pratade om skolan i valrörelsen och lovade mycket. Nu är det upp till femklövern i Växjö att visa att de menade allvar. Nu är det också upp till alliansen i riksdagen att visa om de vill samarbeta för ett bättre Sverige eller låta prestige öppna vägen för ett kaos, där Sverigedemokraterna håller i taktpinnen.      

måndag 1 december 2014

Tack för förtroendet!

Idag fick jag det stora förtroendet av socialdemokraterna i Växjö att vara kommunalråd tillsammans med Åsa Karlsson Björkmarker den kommande mandatperioden. Jag ska också var vice ordförande i den nya utbildningsnämnden. Jag är glad, stolt och hedrad och lovar att göra mitt bästa. Tack alla för förtroendet!
Växjö är en segregerad stad, det måste vi ändra på. Vi måste skapa ett Växjö som håller ihop. Segregationen märks bland annat i skolresultat och folkhälsa. Så kan vi inte ha det. Vilken stadsdel du bor i ska inte påverka varken dina betyg eller ditt mående. Skolan har ett stort uppdrag och jag tror att det kommer många fördelar ur att vi nu kommer att ha en nämnd för både grundskola och gymnasieskola. Det ska bli spännande att se vad vi kan åstadkomma. Skolan ska fokusera på lärande, så att alla barn får den hjälp de behöver när de behöver den - så tidigt som möjligt, redan i förskola om vi ser behoven då. För att klara det behöver vi fler vuxna i skolan. Vi måste satsa på fler speciallärare och bygga ut elevhälsan. Ett barn som mår dåligt har inte särskilt bra förutsättningar för inlärning. Vi måste också lyssna på de vuxna som redan idag finns i skolan. Vilka förutsättningar behöver läraren för att kunna optimera sitt lärande och mötena med barnen och ungdomarna? Vi måste minska grupperna i framförallt de lägre klasserna och på förskolan, så att läraren kan se varje enskilt barn men också så att arbetsmiljön blir bättre för både barn och vuxna. 
De barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer måste ges möjlighet att delta aktivt i både skola och fritid. Skolan måste vara helt avgiftsfri och insamlingar av alla slag måste slopas. Inget barn ska behöva ha ont i magen för att hen inte har skridskor eller matsäck med sig. 
Jag upplever att jämställdhetsarbetet i Växjö levt ett undanskymt liv ett tag. Det är dags att ta tag i det ordentligt genom att bland annat göra årliga lönekartläggningar. Det är ju inte klokt att kvinnor jobbar gratis efter 15:53 på en dag, eller fr.o.m. den 12 november och året ut.  
För att skapa ett Växjö som håller ihop måste vi få ett jämlikt Växjö där grupper inte ställs mot varandra. Vi måste bekämpa vardagsrasismen varje minut och avliva många av de myter som cirkulerar. För att skapa ett Växjö som håller ihop måste vi också ha betydligt mer dialog med växjöborna om hur deras Växjö kan utvecklas. När jag skriver Växjö menar jag Växjö kommun. Vi har en fantastisk landsbygd och många orter med potential.    
Detta är några av de frågor som jag brinner för och lovar att arbeta för de närmsta åren. Påminn mig gärna om jag glömmer bort det! Jag kanske springer för snabbt, eller irrar in mig i en tunnel. Säg till mig då. Jag jobbar för invånarna i Växjö kommun, men jag är också socialdemokrat och kommer därför att driva socialdemokratisk politik, om än i opposition. 
En politik som har sin grund i frihet, jämlikhet och solidaritet.