torsdag 4 februari 2016

Mig äger ingen

Jag har blivit sexuellt ofredad och fått sexistiska kommentarer ropade efter mig flera gånger. Sexuellt antastad två gånger. Ingen gång har det varit ensamkommande flyktingpojkar eller någon nyanländ. Varje gång har det varit vita män över 18 år. Det kan vara en slump och är egentligen inte det viktigaste. Jag kommer till det senare. Ingen av gångerna har det blivit tidningsrubriker. En gång blev det en polisanmälan som inte ledde någon vart. Några gånger har jag mått ganska dåligt efteråt. Någon gång har jag blivit förbannad, rutit till och andra gånger har jag nästan inte brytt mig . 

Det jag funderar över är vad det är som gör att de män som utsätter kvinnor för ovanstående, oavsett vilka de är, tar sig rätten att tro att de har tillträde till kvinnors kroppar. Vad är det som gör att vissa  män tror att de äger kvinnor och kan ta sig olika friheter? Nu har dessutom några män använt oss kvinnor i sin rasistiska lynchmobb. De vill skydda "sina kvinnor". Vi kvinnor är inte någons kvinna. Mig äger ingen. Jag är min egen. Jag vill inte att min kropp ska användas i rasistiska syften. 

Det har varit många diskussioner när det gäller sexuella trakasserier om det beror på kultur eller kön. Det är kvinnor som trakasseras. Det är kvinnor som som utsätts för sexuella övergrepp. Det är kvinnor som får utstå mäns blickar, oönskade händer och gliringar. Detta är en fråga om kön. Manligt värderas högre än kvinnligt. Manliga ideal är "finare" än kvinnliga. Män har högre rang än kvinnor. Så länge det är så kommer män att fortsätta ta sig friheter - friheten att försvara och skydda "sin" kvinna, friheten att utnyttja kvinnor på olika sätt och friheten att vara överordnad. 

Den ordningen måste vi ändra på. Det gör vi inte genom rasism. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar