onsdag 4 juli 2018

# 67 lite otålig

Jag följer Almedalen via sociala medier, tidningar o tv i år. Från början var det ett omedvetet val, som blev medvetet, men livet visar oss vägen och jag tror det var rätt. Jag blir dock sugen när jag ser allt som händer. Det finns så många bra seminarium, bra människor att möta. De som säger att Almedalen är ett jättestort party där rosévinet flödar har nog aldrig varit där MEN ingen åker dit för att träffa ”vanligt folk”, i Almedalen lobbar man eller låter sig lobbas, får kompetensutveckling och träffar kompisar man inte fått till möte med sedan förra gången eftersom man bor utspriddas över landet. Många passar också på att ”visa upp sig”, det kan var både klädsamt och mindre klädsamt.
Så nog fyller Almedalen ett syfte. Det är praktiskt när många är på samma plats samtidigt. Blir bestört när jag ser NMR och hur de agerar och tillåts spy ut sitt hat, men blir varm i hjärtat när jag ser motaktioner och manifestationer av olika slag.

I Växjö kommun knackas det dörr av sossarna denna veckan, i våra mindre tätorter o på landsbygden.   Vi får till många bra samtal om hur människor har det i sin vardag och behovet av en stark och trygg välfärd är tydligt. Många av mina partikamrater tar samtal efter samtal, själv försöker jag tanka energi, men börjat bli otålig. På lördag finns jag och några till på Storgatan i Växjö. Jag längtar!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar