fredag 29 juni 2018

# 73 Jag förväntar mig inget men hoppas på allt

I möten med människor, kända som okända händer olika saker. Ofta vet vi inte på förhand vad som kommer ur ett möte. Lite som när vi möter en ny dag. Vad som helst kan hända men för det mesta går livet sin gilla gång och det är gott nog. Att ha förväntningar kan leda till besvikelser därför är mitt talesätt ”Jag förväntar mig inget men hoppas på allt” Givetvis har även jag ibland förväntningar både på mig själv och andra, men inte som förut. Det känns lugnare så här. Jag blir besviken ibland men inte lika ofta och det går snabbare över.

Det är spännande att trampa nya stigar, öppna nya dörrar, stiga uppför nya trappor och gå bakom nya hörn. Jag kan inte låta bli att göra det för att vara rädd för att bli besviken. Oftast möts jag av något eller någon som ger mig nya perspektiv.

Ibland blir människor besvikna på mig. Både jag och de får försöka klara av det. Jag gör inte människor besvikna medvetet eller av elakhet. Jag är inte perfekt. Inte jag heller.

Nej, jag har inge glömt att valdagen är om 73 dagar. Jag måste bara vila hjärnan lite. Jag skulle kunna skriva en lång text om att alliansen (eller vilka av partierna i alliansen det är för de har ju vänt sig fram o till aka o ut o i ) öppnar upp för ordförandeposter med mera i utskotten, men just idag väljer jag att undersöka andra backkrön o stiga upp för andra trappsteg.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar